idaboye

Baby Hurricane I got you in my veins
Evergreen
You and me
We got everything here
Everywhere I go you will follow
Beautiful
Let it blow
We got everything here
They don't know, they know nothing
We got everything here babe
Okej, jag ska berätta något galet.
tiden går så otroligt fort. Och jag vet inte vart den tar vägen.
Gustav är FYRA månader. redan.
det känns som att det var nyss jag låg i förlossningslaen och kämpade, för mitt liv.
och det är redan fyra månader sen? Det är galet.
Min bror och hans flickvän ska ha barn, nu om bara några veckor.  och det känns om att det var nyss dom "berättade" det.
(Vi kom själva på det, då Christer sa till Marre att hon inte fick dricka cola).  Dom försökte dölja det. och det gick Otroligt dåligt!
Och nu är hon stor tjock, och snart får dom en liten bebis.
Det är också galet!
Emma och Maths ska snart ha en liten bebis.  Och jag tycker att det var nyss dom berättade det för mig. i ett sms, dessutom.  Jag fick inte säga något, och den hemligheten känns som att jag fick höra för en månad sen.  Vilket förtroeede hon gav mig. ÅH. söta Emma.
Och det som är mest galet, är att det är snart ett helt år sedan min pappa lämnade oss kvar.
Det, det är svårt att glömma. den 3 maj. då är det ett år. och det gör mig ledsen.
Jag har inte haft min pappa, på ett helt år!
Ett år utan pappa. Det är länge. Men tiden har gått så fort!  Och förstår ni hur många år jag ska vara utan min pappa?
Resten av mitt liv. Vad säger det ?  På ett sätt, så tiden går så fort ju, så det kommer inte vara för länge tills jag får träffa pappa igen.  Vilket gör mig väldigt glad.
Men vart fan tar tiden vägen ? Hur ska jag hinna med allt?  Jag ska ju ha ett helt eget liv nu. Jag ska ju se och vara med, om allt som Gustav gör. och lär sig.  Men i den här farten, så känns det som att jag kommer att missa allt?  Det har gått ett år, sen jag förstod att jag var med barn. Ett år sen jag satt på badrummet och ropade på mamma.
ett år sen jag grät, och inte hade en aning om hur jag skulle klara detta.
Hur skulle jag, Ida Boye, kunna ta hand om ett barn ?
Jag bestämde mig. för ett år sedan bestämde jag mig för att bli den bästa mamman Gustav kunde få.
För ett år sedan, var min största mardröm att berätta för pappa. Att jag, hans dotter, skulle ha barn. Att han skulle
bli morfar. ja. Jag sa det aldrig till honom.
Jag hann inte det. han lämnade oss, innan jag hade berättat för någon.
Det var mamma, Ivan och Marielle som visste först.  Marielle, för hon fick lov att köpa graviditetstestet.  Jag var för feg.
FAN VAD JAG HAR VUXT!
i vecka 20 berättade jag för familjen, släckten och vänner.  Sen var det som gjort. Alla visste. Och alla var glad för min skull.
Jag behövde det här. Det var precis vad jag behövde.
Om jag inte hade ett barn i magen, skulle jag aldrig klara mig utan min pappa.
Men jag hade Gustav.
Tack och lov.
Och nu har jag honom. Varje dag. resten av mitt liv.  För utan Gustav, skulle inte jag finnas. Det är ett som är säkert. Han har fått mig att leva. på nytt.
Hur tacksam ska inte jag vara ? Han gav mig ett helt nytt liv. Ett bra liv.  Jag älskar mitt liv. Och jag älskar att vara mamma.  Det är mitt. och bara mitt.  Det är bara jag som är Gustavs mamma. och han är min. Nu och föralltid.
Tack.