idaboye

Jag tänker fortfarande rätt mycket på allt. Jag skriver dock inte nerdet lika ofta längre. 
Jag känner själv att det är jobbigt att hålla det innom mig. Jag vill inte snacka. jag behöver skriva. Annars kommer det aldrig ut. Men jag har inte lika mycket tid för det längre. 
Det kanske gör att jag mår dåligt ? Jag vet inte än.. Vi får se det.

Så länge jag har Gustav, och hans underbara leende så mår jag bra.

Jag ska inte klaga. Inte det minsta. Jag älskar det liv jag har. Jag har aldrig haft det här, som jag har nu. Förstår ni?

Jag har en underbar familj. Jag har underbara vänner. och jag har en helt fantastisk, underbar son. Som är den finaste jag vet. 
Jag blir alldeles varm i kroppen. Det är det här som är Kärlek!

Vem skulle inte bli lycklig av att ha den här prinsen, varje dag. resten av livet.

Jag är lycklig. Tro inget annat!